Har du och dina elever bra lösenord?

Många har allt för lätta lösenord och samma lösenord på många sajter. Vilket innebär stora risker för att bli av med känslig information.

IIS har bra material för att lyfta frågan:

"I takt med att vi lever en allt större del av våra liv på nätet, och gör oss beroende av program och tjänster, ökar antalet lösenord vi måste hålla koll på.

Du kanske redan har en strategi? Brukar du använda ”123456”? Dotterns namn tillsammans med födelseår? Eller är du en av dem som ser till att du kan memorera ett långt lösenord som du sedan använder till alla dina inloggningar?

Sluta! Exemplen du just läst är precis sådana som ökar risken för att någon ska kunna räkna ut ditt lösenord."

- Artikel om lösenord.
- Att använda lösenordshanterare

Skolinspektionens enkät för hösten 2018

Skolinspektionen har publicerat en sammanställning av sin omfattande enkät för hösten 2018. Enkäten visar på följande:

• Resultaten är, med några undantag, stabila sedan 2013.
• Den upplevda tryggheten i skolan och ordningen i klassrummet har försämrats något sedan 2013. Hösten 2018 uppger drygt en av tio elever i årskurs nio att hon eller han inte känner sig trygg i skolan, och nära sex av tio elever uppger att andra elever stör ordningen i klassrummet.
• Nära tre av tio elever i årskurs 9 uppger att skolarbetet är för svårt för dem, lika stor andel tycker att skolan ger dem för lite utmanande arbetsuppgifter.
• Elever i årskurs 9 är mer negativa i sina svar än de i årskurs 5 och gymnasieskolans år 2.
• Svaren indikerar att flickor i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 har en mer negativ skolupplevelse än pojkar.
• Lärarna har en mer positiv bild än eleverna, men det som bedöms lågt av elever bedöms i regel även lågt av lärare.   

En större rapport finns, samt resultat från Söderköping.

Forskning: Insatser för sex- och sjuåringar ökar andel som knäcker läskoden

En fältstudie med 161 barn i 12 skolor i Skåne visar att med förhållandevis små medel går det att få stor effekt på elevers läsinlärning. Tidiga och intensiva insatser ger goda resultat.

"Under korta men intensiva pass, cirka tio minuter, tre till fyra gånger i veckan under tio veckor, genomfördes fältstudien. Vid en jämförelse med kontrollgruppen visade det sig att av de barn som arbetat med metoden "Läslust" hade 65 procent knäckt läskoden, medan motsvarande siffra för kontrollgruppen, var 19 procent."  sverigesradio.se

Studien har genomförts genom IFAU,  Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering:

"En särskild läsinlärningsmetod har positiva effekter på avkodning och bokstavskännedom för de elever i förskoleklass och årskurs 1 som har störst risk att hamna i lässvårigheter. Det visar en IFAU-rapport som redovisar resultaten från ett randomiserat fältexperiment i 12 skånska skolor. 

Elever i förskoleklass och årskurs 1 som har risk att hamna i lässvårigheter blir bättre på att känna igen bokstäver och att avkoda korta ord genom att i mycket små grupper öva på kopplingen mellan bokstäver och ljud med hjälp av flera sinnen. 

–Eleverna blir väsentligt bättre både på att avkoda ord och lära sig bokstäver med hjälp av en kort och intensiv insats, säger Jens Dietrichson som är en av rapportförfattarna. Vi bedömer effekterna som stora, till exempel i förhållande till tidigare utvärderingar av liknande insatser. I metoden får eleverna använda känseln, synen, händerna och talet i kombination för att lära sig bokstäver och ljud." IFAU.se

En svensk version finns här och den fulla rapporten på engelska här.

Metoden som används för läsinlärning i studien heter Läsklar. Den är framtagen av Anna Aldenius Isaksson. Tidningen Specialpedagogik skrev i december 2016 en artikel om metoden.

Skärmtid och ungas välmående

En större statistisk analys av ungas välmående, omfattande mer än 17000 unga i USA, Irland och Storbritannien visar att det INTE finns ett direkt samband mellan skärmtid och ungas välmående. Inte ens unga som använder skärm mellan en halv och två timmar innan läggdags påvisar ett sämre psykiskt välmående.

Resultaten för denna studie går stick i stäv med den generella uppfattning om skärmtids påverkan på unga som är gällande i den allmänna debatten.

Ett pressmeddelande angående studien finns här.
Studien i sin helhet finns här.