"Bäst blir det när barnen jobbar tillsammans, menar Susanne Kjällander. När de skapar med både digitala och analoga verktyg. Eller om det barnen gör på skärmen smittar av sig i den fysiska verkligheten, att de till exempel iscensätter ett digitalt spel." Forskning.se
"Helén Ängmo gästade Ekots Lördagsintervju den 6 april. Det blev ett samtal om Skolinspektionens uppdrag, lärarnas situation och hur man skapar en likvärdig skola. " Skolinspektionen.se
"Varför ska barn och unga få möjlighet till delaktighet och inflytande? Som professionella i förskola och skola kan vi inte bara förhålla oss till frågorna utifrån att de är fastslagna i våra styrdokument, läroplan och skollag. Vi måste förhålla oss till dem som frågor om vilken typ av samhälle vi önskar nu och i framtiden. Delaktighet är på många sätt en av de mest grundläggande samhällsfrågorna och samtidigt en av samhällets stora utmaningar. Utanförskap och segregation är påtagliga fenomen i samhället (Salonen m.fl., 2019; Stigendal, 2016). Vi behöver redan i förskolan reflektera över möjliga konsekvenser av att människor ställs eller ställer sig utanför en delaktighet i samhället och hur vi kan bidra till att motverka detta."
"När det gäller just skolresor är en viktig principiell fråga om resan kan anses vara en del av utbildningen. Är den det så är den självklara utgångspunkten att huvudmannen har ett tillsynsansvar för eleverna under resan. Detta gäller även om också föräldrar skulle följa med på resan. Av den ganska omfattande praxis från tillsynsmyndigheterna som finns följer att aktiviteten högst sannolikt är att betrakta som en del av utbildningen om den sker under läsåret och innehållet i någon form behandlas i undervisningen efter att eleverna återvänt till skolan. Motsatsvis följer att för att en resa inte ska betraktas som en del av utbildningen så bör den äga rum efter läsårets slut."
Många har allt för lätta lösenord och samma lösenord på många sajter. Vilket innebär stora risker för att bli av med känslig information."I takt med att vi lever en allt större del av våra liv på nätet, och gör oss beroende av program och tjänster, ökar antalet lösenord vi måste hålla koll på.
Du kanske redan har en strategi? Brukar du använda ”123456”? Dotterns namn tillsammans med födelseår? Eller är du en av dem som ser till att du kan memorera ett långt lösenord som du sedan använder till alla dina inloggningar?
Sluta! Exemplen du just läst är precis sådana som ökar risken för att någon ska kunna räkna ut ditt lösenord."
Skolinspektionen har publicerat en sammanställning av sin omfattande enkät för hösten 2018. Enkäten visar på följande:
En fältstudie med 161 barn i 12 skolor i Skåne visar att med förhållandevis små medel går det att få stor effekt på elevers läsinlärning. Tidiga och intensiva insatser ger goda resultat."Under korta men intensiva pass, cirka tio minuter, tre till fyra gånger i veckan under tio veckor, genomfördes fältstudien. Vid en jämförelse med kontrollgruppen visade det sig att av de barn som arbetat med metoden "Läslust" hade 65 procent knäckt läskoden, medan motsvarande siffra för kontrollgruppen, var 19 procent." sverigesradio.se
"En särskild läsinlärningsmetod har positiva effekter på avkodning och bokstavskännedom för de elever i förskoleklass och årskurs 1 som har störst risk att hamna i lässvårigheter. Det visar en IFAU-rapport som redovisar resultaten från ett randomiserat fältexperiment i 12 skånska skolor.
Elever i förskoleklass och årskurs 1 som har risk att hamna i lässvårigheter blir bättre på att känna igen bokstäver och att avkoda korta ord genom att i mycket små grupper öva på kopplingen mellan bokstäver och ljud med hjälp av flera sinnen.
–Eleverna blir väsentligt bättre både på att avkoda ord och lära sig bokstäver med hjälp av en kort och intensiv insats, säger Jens Dietrichson som är en av rapportförfattarna. Vi bedömer effekterna som stora, till exempel i förhållande till tidigare utvärderingar av liknande insatser. I metoden får eleverna använda känseln, synen, händerna och talet i kombination för att lära sig bokstäver och ljud." IFAU.se
En större statistisk analys av ungas välmående, omfattande mer än 17000 unga i USA, Irland och Storbritannien visar att det INTE finns ett direkt samband mellan skärmtid och ungas välmående. Inte ens unga som använder skärm mellan en halv och två timmar innan läggdags påvisar ett sämre psykiskt välmående.
Helena Kvarnsell som driver bloggen matteochno gör i ett blogginlägg en SWOT-analys av digitala verktyg i matematikundervisningen. I inlägget finns också flera bra exempel på verktyg att använda i undervisningen:
Förskola21 är en konferens som ges i Stockholm. Det är också en app med kompetensutvecklande filmer med bl.a. inspelade samtal med Christian Eidevald. Appen hittar man i AppStore och Google PlayFörskola21 erbjuder kostnadsfri fortbildning för all personal i förskolan, distribuerad i en helt ny app, Förskola21, tänkt att användas på både individ- och verksamhetsnivå. I appen finns material att ta del av enskilt eller tillsammans i större grupper. Innehållet består dels av filmer med frågeställningar och dels uppföljande quizzar. Allt fortbildningsmaterial i appen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De första fem filmerna berör utbildning och undervisning förskolan i ett fördjupat samtal med förskoleforskaren Christian Eidevald.
"Alla elever ska vara trygga i skolan och ska ha samma möjligheter att utvecklas och lära. Ingen ska fara illa, vare sig i hemmet eller i skolan. Detta stödmaterial beskriver vilket ansvar skolan har för att motverka hedersrelaterad våld och förtryck. Hur kan rektor, lärare och elevhälsa arbeta med dessa frågor i skolan? Arbetet omfattar olika nivåer – från skolans uppdrag i läroplanen att bedriva sex- och samlevnadsundervisning och att verka för att samarbetet med hemmen utvecklas, till den akuta situationen då eleven är utsatt för hot."
Skolverket har nu genomfört en första uppföljning av digitaliseringsstrategin för skolväsendet.
Licensen innebär att du får visa filmerna från hyr/köp-DVD/BluRay/VHS och lagliga streamingtjänster som riktar sig mot den svenska marknaden. Det innebär att det går utmärkt att visa filmer från ovanstående bolag från ex. Netflix, HBO, Viaplay och andra liknande tjänster.
Skolverket har publicerat en kunskapsöversikt över digitalisering i skolan. Digitaliseringen i skolan - möjligheter och utmaningar.Den här kunskapsöversikten ger en bild av hur tillgången på teknik har förändrats i skolan, hur synen på lärande förändras samt lärares och elevers möjligheter och utmaningar att använda digital teknik i undervisningen. Översikten vänder sig till alla verksamma inom förskola och skola.
Idag pratar vi mycket om att alla barn och ungdomar behöver förstå hur digitala verktyg och medier påverkar både dem själva, men också samhällsutvecklingen. Med all den information som finns tillgänglig genom de digitala medierna behöver unga idag också lära sig att hantera information och tränas i att förhålla sig kritiska till den. Både idag, men kanske ännu mer i framtiden, kommer arbetslivet att bli mer digitaliserat både i det dagliga arbetet men också för att utveckla nya idéer och innovationer. Den här kunskaps.översikten lyfter bland annat fram forskning om hur digitaliseringen påverkar lärmiljöer, lärarrollen, skolans organisation och likvärdigheten i utbildningssystemet.
Två studie- och yrkesvägledare som arbetar på Ystad gymnasium, Sigrid och Petra, har startat en SYV-podd."SYV-podden kommer att handla om KAOS, skulle man kunna säga. Det kaosiga livet på gymnasiet och hur ni kan reda ut det. Vi kommer att prata om valsituationer, motivation, hur det känns att börja gymnasiet, vad som händer efter gymnasiet, studieteknik, smarta mål och massa sånt som man alltid har nytta av. Det är vad vi menar är vår SYV-podd!"Podden har både långa avsnitt om ca 30 min, men också något de kallar microavsnitt som bara är några minuter långa.
Forskningen visar att användningen av flerspråkiga elevers förstaspråk och vardagliga erfarenheter kan underlätta för eleverna, både när de ska delta i gemensamma samtal och för att förstå det naturvetenskapliga innehållet. De naturvetenskapliga begrepp som tas upp i undervisningen har utvecklats i ett sammanhang som skiljer sig från det vardagliga. Därför är det inte självklart för eleverna att använda sig av begreppen.
Forskningen visar exempel på hur läraren kan använda elevernas förstaspråk. Arbete i par eller i små grupper kan bidra till ett aktivt deltagande i klassrumsinteraktionen och ha en positiv inverkan på förståelsen, framför allt om de flerspråkiga eleverna tillåts tala sitt förstaspråk.
Forskningen visar att en koppling mellan vardags- och ämnesspråk i syfte att uppnå en varaktig och djup förståelse för ämnet kan ha ett värde. Exempel på hur en sådan koppling byggs upp kan handla om att fokusera på hur termer och begrepp hänger samman, det vill säga på tematiska mönster. Att läraren med andra mer naturvetenskapligt korrekta ord upprepar vad eleverna säger kallas revoicing, och det kan också öka kvaliteten på klassrumsinteraktionen.
Forskningen visar att den naturvetenskapliga betydelsen av vardagliga begrepp kan vara extra svårtillgänglig för flerspråkiga elever och därmed vilseleda dem. Vad gäller argumentation framgår det att det är viktigt att undervisningen fokuserar på både själva uppbyggnaden av argumentet med tes och belägg, och på hur argumentet kommuniceras i interaktionen med en motpart.
Artikeln lyfter fram flera sidor, bland annat att utvecklingen drivs av företag som omsätter stora pengar på digitalisering. Som motpol till det bör man veta att den svenska digitalisering är utredd av Regeringen, både i en stor digitaliseringsstrategi och digitaliseringsstrategin för skolväsendet."- En klok lärare och ett klokt undervisningsupplägg kan förändra och förbättra undervisningen. Det innebär att när det passar skulle man kunna använda en digital teknik för att genomföra en lektion på ett bra sätt. Men då är det inte tekniken som förändrar eller förbättrar undervisningen, utan det är de pedagogiska tankarna kring hur man använder teknik. Teknik lanseras ofta som att det kan lösa ganska komplexa problem som finns i undervisningen – och det är väldigt få studier som har visat att det skulle vara möjligt, säger Catarina Player-Koro."
"An encouraging finding from Lauterman and Ackerman (2014) and Sidi et al. (2017) is that simple methodologies (e.g., writing keywords summarizing the text, framing the task as central) that engage people in in-depth processing make it possible to eliminate screen inferiority, in terms of both performance and overconfidence, even under a limited time frame. Together, these findings strongly suggest that pedagogy should play a significant role in identifying individual differences and guiding students to develop skills they miss that support a thoughtful approach to digital information, even when the task design seems to indicate the legitimacy of shallow processing" Delgado, P., Vargas, C., Ackerman, R., & Salmerón, L. (in press) Don't throw away your printed books: A meta-analysis on he effects of reading media on comprehension. Educational Research Review.Det viktiga är således att hur läraren bygger upp och planerar för arbetet med en text är det som är mest centralt. En väl konstruerad uppgift kan radera ut den negativa effekten av att läsa på skärm.
Decennier av kognitiv forskning om hjärnans funktion, som jag själv också bidragit till, visar hur distraktioner och simultanutförande har en negativ inverkan på koncentrationsförmåga, problemlösningsförmåga och inlärning. Orsaken är hjärnans begränsade förmåga att hålla relevant information i huvudet, något som kallas arbetsminneskapacitet. Så snart du försöker göra två kognitivt krävande uppgifter samtidigt går prestationen på varje uppgift ned. Varje irrelevant distraktion påverkar ditt arbetsminne och koncentrationsförmåga vilket leder till att inlärningen försämras.Han lyfter även fram forskning som pekar på att anteckningar gjorda med penna är bättre än med tangentbord och andra exempel som visar på fördel med analogt lärande.
"Sannolikheten att bli utsatt för kriminella som vill komma över personlig information som lösenord och bankuppgifter är betydligt större på ett öppet wifi-nätverk än om du surfar med din vanliga mobilsurf.
– Risken är utan tvekan större på publika wifi-nätverk, säger Karl Emil Nikka, IT-säkerhetsutbildare och grundare av företaget Nikka Systems."
I Söderköping planeras för bygget av Albogaskolan. SPSM har en spännande artikel om vikten av att bygga rätt när man bygger skola."Den fysiska lärmiljön i en skolverksamhet är en viktig förebyggande faktor för att olika grupper av elever ska kunna få rätt förutsättningar att känna sig trygga och nå sina mål i skolan. Elever med till exempel en synnedsättning, hörselnedsättning, utvecklingsstörning, med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller en språkstörning behöver olika typer olika anpassningar i den fysiska lärmiljön."
"Att arbeta med film på förskolan kan även vara ett sätt att medvetet arbeta språkutvecklande eftersom att även det tystlåtna barnet brukar vilja ”låna ut” sin röst till en figur eller en karaktär i filmen"
Jag har tidigare länkat till bloggen matteochno om arbetet med studieteknik. I senaste inlägget tipsar Helena om digitala flaschcards som finns på cram.com"När jag senare hade en mer vanlig lektion med samma elever och bad dem planera upp veckans läxläsning så var det fler som spontant sa att de skulle använda sig av online.tjänsten för flashcards. En del hade också laddat ner appen så att det var lätt att öva från telefonen."
"Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen om källkritiskt förhållningssätt på 30 skolor i årskurs 7–9. Under webbinariet berättade granskningsansvarige Roger Thuring från Skolinspektionen om resultaten från granskningen. Tittarna fick också möjlighet att ställa frågor till honom, Anette Holmqvist från Skolverket, Thomas Nygren, forskare vid Uppsala universitet och Maria Jersby, lärare på Karlbergsskolan i Köping."
Linda Linder har på sin blogg recenserat Utbildning och undervisning i förskolan-omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling av Christian Eidevald och Ingrid Engdahl."Författarna beskriver undervisning som medvetna handlingar med långsiktiga mål i riktning mot läroplanens mål. De visar skillnaden på lärande och undervisning och lyfter fram att barn lär hela tiden men det betyder inte att pedagogen undervisar hela tiden. De visar på hur olika målområden integreras med varandra och hur vi kan arbeta med dessa. De beskriver också hur pedagogen kan stötta på olika sätt genom sin undervisning genom att lyfta Mascolo och Fischer (2015) och deras fyra olika former av samaktivt stöttande (i korthet)
1. Uppgiftstöttande – uppgift som ges av förskolläraren
2. Ekologiskt stöttande- material och miljö som planeras och ställs iordning
3. Självstöttande- barn utmanas att prova själva
4. Socialt stöttande- barn stöttas vebalt och ickeverbalt med ord och blickar"
Sajten Lärresurser, där vi samlar våra digitala tjänster och appar har precis blivit uppdaterad. Felicia och Lisa som har PRAO på Barn- och utbildningskontoret, har gjort ett strålande jobb att uppdatera sajten med länkar och information.
Kommunförbundet Skåne har på sin skolblogg skrivit om fem lärdomar för en bättre skola på vetenskaplig grund.
