Publicistguiden

Statens medieråd har släppt ett material som heter Publicistguiden.

Hur mycket får man egentligen låna av andras texter, bilder och filmer? Hur arbetar en journalist? Publicistguiden är ett överskådligt och lätthanterligt verktyg för dig som jobbar med nyheter, medier och journalistik i din undervisning.

Publicistguiden vilar på tanken att elever utvecklar förmågor att förstå, värdera och tolka nyheter och information genom att själva skapa journalistik.

I Publicistguiden beskrivs vad journalistik är samt vad man bör tänka på som journalist gällande upphovsrätt och källkritisk informationssökning. Där presenteras också de förutsättningar svensk journalistik verkar inom.

Publicistguiden vänder sig i första hand till dig som jobbar i grundskolan och gymnasiet. Den är ett samarbete mellan Statens medieråd och Mediekompass.

(Texten är kopierad från Statens medieråd)

Porrfilters vara eller inte vara?

Bloggen Spaningen, som drivs av RISE, har i ett blogginlägg tagit sig an frågan om nyttan med porrfilter.

"Kraven på porrfilter i skolan är på väg att bli en het politisk fråga igen. Därför är det viktigt att beslutsfattare, föräldrar och alla som arbetar i skolan får en genomlysning av frågan. Här delar Magdalena Mattebo, Ulf Dalquist, Marcin de Kaminski och Daniel Forsman, som alla är sakkunniga inom området, med sig av sina kunskaper och erfarenheter."

Kontentan av inlägget är att filtren har tyvärr för stora svagheter i förhållande till nyttan och att det centrala är att samtala och utbilda barn/unga i sitt förhållande till såväl porr som sex.

  – Filter är väldigt trubbiga redskap som kan få konsekvenser som inte var avsedda från början. De riktiga filtren, som verkligen fungerar, finns i huvudet på den som söker efter information. Här handlar det om att kunna bedöma informationen på ett kritiskt sätt, men det gäller också att veta hur man undviker att hitta det som man inte vill se. Informationsfrihet ger stora möjligheter, men förutsätter också att alla vill och kan ta ansvar.

Länk

Lektioner i digital kompetens för lågstadiet.

Bild: digitalalektioner.iis.se

iis har sammanställt en stor samling lektioner för digital kompetens i lågstadiet.

Lektionerna rör sig över Svenska, SO, Ma, Teknik och estetiska ämnen och berör såväl källkritik, netikett som flera andra områden.

LÄNK

Ken Robinson om kreativitet i skolan

Här kommer ett klassiskt TEDtalk med Ken Robinson från 2006 om kreativitet i skolan:

Undervisning om källkritiskt förhållningssätt i svenska och samhällskunskap

Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av undervisning om källkritiskt förhållningssätt. 

"Skolan har en viktig roll när det gäller att utbilda elever i ett källkritiskt förhållningssätt för att de ska kunna utvecklas till informerade och ansvarsfulla medborgare. Ett källkritiskt förhållningssätt omfattar förmågorna informationssökning och källkritik. I undervisningen finns utmaningar när det gäller att utveckla elevers förmåga att kritiskt söka, granska och värdera information i digitala och andra källor.

Granskningen har lett fram till en rapport. 

Det viktigaste som framkommit i rapporten är:
Granskningen visar att undervisningen om källkritiskt förhållningssätt i ämnena svenska och samhällskunskap behöver utvecklas så att den i större omfattning behandlar och är anpassad efter digitala medier.

• Undervisningen om källkritik i ämnet svenska fungerar väl vid nästan samtliga skolor som ingår i granskningen avseende analoga medier men är inte uppdaterad i förhållande till digitala medier.
• Undervisningen om informationssökning i ämnet svenska är inte tillräckligt omfattande och behöver utvecklas på drygt en tredjedel av de granskade skolorna.
• Undervisningen om källkritiskt förhållningssätt i ämnet samhällskunskap missar aspekter när det gäller digitala medier och internet. Undervisningen om hur webbsidor är uppbyggda och disponerade saknas på två tredjedelar av skolorna och undervisningen om risker och möjligheter med internet och kommunikation via elektroniska medier har ett alltför snävt fokus och är inte tillräckligt omfångsrik.
• Undervisningens utformning i de båda ämnena är på många skolor inte moderniserad utifrån att digitala källor är en så central informationskälla för dagens medborgare och elever.
• Undervisningen om källkritiskt förhållningssätt omfattar inte kritisk granskning av bilder i ämnena svenska och samhällskunskap på ungefär hälften av de granskade skolorna.
• Kritisk granskning av rörliga bilder i ämnena svenska och samhällskunskap saknas på tre fjärdedelar av skolorna. Eftersom digitala medier till stor del bygger på bild och rörlig bild riskerar det att lämna många elever utan tillräckliga kunskaper och förmågor för att kunna värdera den information de möter i digitala medier.

Källkritik är viktigare än nånsin

Viralgranskaren och IIS har gjort en fantastisk liten kort film som belyser varför det är så viktigt med källkritik i sociala medier. (Filmen är dryga två år gammal, men värd att påminnas om igen)

Avidentifiera elevlösningar som skrivs på dator vid nationella prov

Sedan den 29 juni ska elevlösningar som eleven gör på dator eller annan digital enhet avidentifieras. Den bedömande läraren ska alltså inte veta vems prov han eller hon bedömer. De nya reglerna gäller alla nationella prov som genomförs digitalt, inte bara de delprov som är obligatoriska att skriva digitalt.

Enligt förordningen kan undantag göras om syftet med avidentifieringen inte kan uppfyllas utan att det innebär betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen. Det innebär i praktiken att undantag endast kan göras när en avidentifiering skulle vara verkningslös på grund av att enstaka eller få elever deltar vid provtillfället.

Smarboard Inspirationsföreläsning

Mona Coldenberg från NetSmart var på besök på Skönbergaskolan den 6 november för en inspirationsföreläsning om SmartBoard och dess programvara för alla lärare som var intresserade.

Mona visade på många praktiska tips för användning av SmartBoard i undervisningen. Hon visade på de tre delarna i programvaran:

NoteBook

SmartResponse

SmartLab

NoteBook är grundprogramvaran medan SmartResponse och SmartLab är delar för att skapa interaktivitet med eleverna och spelifierade uppgifter.

NetSmart driver smartklubben.se där det finns en samling av färdiga lektioner att ladda ner. På Facebook finns även användargruppen SmartBoard i undervisningen.

Smartklubben på Facebook. 

Det finns även en YouTube-kanal med hjälp och inspirationsfilmer.

Stödmaterial för digital kompetens i fritidshemmet

Skolverket har ett stödmaterial för digital kompetens i fritidshemmet.

"Enligt Skolinspektionens rapport "Undervisning i fritidshemmet" behöver fritidshemmets undervisning i större utsträckning ge eleverna möjlighet att använda digitala verktyg i sitt lärande.

Fritidshemmet har också en egen del i läroplanen – del 4 – som innehåller syfte och centralt innehåll. I det här stödmaterialet har vi valt att fokusera på språk och kommunikation, skapande och estetiska uttrycksformer samt livsstilens betydelse för hälsan."

Du hittar materialet här.

Stödmaterial för Digital kompetens i bild

Skolverket har ett material om Digital kompetens i bildämnet

Du hittar materialet här.

Stödmaterial förskola från SPSM

Specialpedagogiska skolmyndigheten har ett Stödmaterial förskola. "Stödmaterialet vänder sig till dig som arbetar i förskolan, som pedagog, förskolechef eller specialpedagog. Här finns material för kollegialt lärande om ämnen som är relevanta för alla som arbetar med barn.

Här finns också planeringsstöd för förskolechefen och samtalsledaren, som tillsammans möjliggör, genomför och följer upp fortbildningen som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan."

SPSM berättar i en artikel hur Gnosjö arbetat med stödmaterialet.

"I Gnosjö kommun har man sedan ett par år tillbaka hittat ett framgångsrikt sätt att arbeta i förskolan. Grunden är Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) stödmaterial om förskolan, men kommunen har gjort en del anpassningar efter sina specifika behov och förutsättningar. Precis på samma sätt som man måste anpassa den dagliga verksamheten efter barnen i förskolegrupperna."

Om nya allmänna råden om Betyg och betygsättning

Efter att de nya allmänna råden om Betyg och betygsättning släpptes häromdagen har diskussioner på sociala medier tagit fart. Niklas Mörk har på sin blogg försökt lyfta fram de förändringar som sticker ut.

"Här kommer jag presentera ett urval av innehållet som tydligt visar att Skolverket går i bräschen för en skola där vi åter har tillit till lärarnas yrkeskunskaper. En skola där lärares autonomi värnas och där tiden åter kan läggas på att konstruera och efterarbeta bra lektioner. Med de nya allmänna rådens skrivningar och Skolverket i ryggen startar revolutionen mot överdokumentation och icke ändamålsenliga arbetsuppgifter." (nicklasmork.wordpress.com)

Niklas kallar sitt inlägg Revolutionära allmänna råd.

Nya allmänna råd - Betyg och betygsättning

Skolverket har precis i dagarna publicerat nya allmänna råd - Betyg och betygsättning. De nya allmänna råden vill lyfta fram lärarens professionella yrkeskunnande och motverka överdriven dokumentation.

"- Betygssättningen riskerar att bli en mekanisk avprickning som gör att elever inte får betyg som speglar deras kunskaper. Vi vill se en förflyttning av fokus i skolsverige till att lita på lärarnas professionella yrkeskunnande om bedömning och betygssättning, säger Anna Westerholm."

Skolverket menar också att enbart förlita sig på matriser innebär risker för en lägre kvalitet på betygsättningen.

"- Matriser och system kan skapa en skenbar tydlighet och rättssäkerhet men riskerar att försämra kvaliteten i betygssättningen och undervisningen. Lärarnas professionella utrymme krymper och det blir ett orimligt stort fokus på betyg på bekostnad av kunskap och undervisningens innehåll, säger Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket."

Det finns både pressmeddelande, de allmänna råden samt en frågelåda om de nya råden. 

Fokus på närvaro minskar frånvaron!

SPSM har skrivit en artikel om närvaro och frånvaro.

Med ökad kunskap och tydliga rutiner har skolorna i Sollefteå kommun vänt frånvaro till närvaro. Några av nyckelfaktorerna är tillit, tidiga insatser och att lyssna på elever och vårdnadshavare.

LÄNK

Webbinarium om Idrott och hälsa för årskurs 7-9

Skolinspektionen har släppt en webbinarium om undervisning i Idrott och hälsa i samband med att de genomfört en kvalitetsgranskning av undervisningen.

Ämnet idrott och hälsa ska se till att elever utvecklar allsidig rörelseförmåga och får intresse för att vara fysiskt aktiva och att vistas i naturen. Denna kvalitetsgranskning visar dock att rörelse och bollspel får ett större utrymme än till exempel friluftsliv och utevistelse. Kvalitetsgranskningen består dels av en bredare kartläggning av 100 grundskolor, dels av en närmare granskning av 22 skolor.

Övergångar till årskurs 7

Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av övergångar till årskurs 7. Där kommer de fram till att det finns stora möjlighet till förbättringar av överlämningarna.

"Att börja i årskurs 7 innebär en stor förändring för många elever. Det innebär ofta ett högre tempo, ändrad struktur samt högre krav på eget ansvarstagande. Dessutom är det inte ovanligt att eleverna får nya klasskamrater, flera nya lärare, ny rektor och ny elevhälsa. Det är viktigt att övergången mellan olika skolor fungerar väl för att kontinuitet och progression i lärandet ska säkras. Mottagande skola och dess lärare behöver känna till elevers kunskapsnivå samt behov och förutsättningar i övrigt. Det är också viktigt att informationen används för att anpassa undervisningen."

Det finns både en sammanfattning  rapport på inspektionens hemsida.
och en

Reflektion i slutet av lektionen

Bengt Christensson delar med sig i ett blogginlägg hur han arbetar med uppföljningsfrågor vid lektionsslutet.

Om man som elev inte reflekterar över med vilken kvalitet man presterat, är ju risken stor att nästa lektion blir likadan. Det man som elev har presterat måste in i en kontext. Något att förhålla sig till inför nästa lektionstillfälle exempelvis för att kunna sätta egna mål för kommande lektion(-er).  Jag började fundera över lektionens sista fem minuter som en möjlighet till eftertanke hos mina elever. 

Det går utmärkt att kombinera uppföljningsfrågor med ett digitalt verktyg, till exempel Google Forms, Menti.com eller Plickers.

Länkfest

IT-mamman, Christina Löfving har ett blogginlägg fyllt till brädden med länkar till olika verktyg. Kolla gärna in den här.

Framtidens digtala värld

SVT visar just nu en serie som heter Framtidens digitala värld. Serien består av tre avsnitt om 55 minuter vardera.

"Sedan internet skapades för 38 år sedan har det förändrat vårt sätt att leva. Vårt sätt att kommunicera har revolutionerats, och dess inflytande är monumentalt. Vi är gravt beroende av det - men få av oss förstår det på djupet. Här gräver vi djupare i fenomen som Internet of Things, frågan om hur nätet riskerar vår säkerhet och varför själva internet i sig är hotat. Möt pionjärerna från internets barndom och profeterna som spår om vår framtida värld." svtplay.se

LÄNK

Digitalt läsande

Det pågår mycket forskning om det digitala läsandet. Viss forskning tyder på att digital läsning skapar en grundare läsförståelse. I den här artikeln, så breddas och diskuteras komplexiteten i en förändrad läsning.

"But since digital reading is still in its infancy, for many adults it’s hard to know exactly what the issues are—what’s happening to a young brain when reading online? Should kids be reading more paper books, and why? Do other digital activities, like video games and social media apps, affect kids’ ability to reach deep understanding when reading longer content, like books? And how do today’s kids learn to toggle between paper and the screen?" (KQED.com)

Digitalt verktyg för ditt ekologiska fotavtryck

Det finns spännande verktyg på nätet för att få förståelse för sitt ekologiska avtryck och hur beteenden påverkar vår miljö.

Footprintcalucalator.org är ett verktyg för att beräkna ditt ekologiska fotavtryck. Utifrån dina beteenden får du veta hur stor påverkan ditt liv har på planeten.

Tjänsten ber om en e-post för att sätta igång. Vi lämnar inte ifrån oss vår e-post till tjänster vi inte har ett så kallat PUB-avtal med. Därför måste eleverna skriva in en hitte-på-adress, till exempel: jaghittarpa@paskoj.se.

Källanvändning i förskolan

En skogspromenad, en fågel, ett batteri eller en kålrot kan vara inspiration till att söka efter information på nätet tillsammans med barnen i förskolan.

Det finns flera bra källor på nätet för snabb information om det mesta. NE.se eller Wikipedia är bra sajter för oss vuxna. I Söderköping har vi också NE.se/junior som är mer anpassat för yngre.

Förskolebloggen i Stockholm har beskrivit sitt möte med en mördarsnigel i ett inlägg.

Internetkällorna blir också en bra utgångspunkt för ett samtal om källkritik:

Vi pratar också om källkritik när vi använder internet med barnen. Kan vi lita på att allt vi läser om på ”nätet” är sant? Är allt vi ser på datorn sant, har det hänt på riktigt? Viktiga frågor att samtala med barnen om idag.  (pedagogblogg.stockholm.se/forskolebloggen/)

Att hålla svåra samtal

Cornelia Falkentoft från Svedala har skrivit ett blogginlägg om att leda samtal. Hon beskriver en metod som kallas SMART.

En metod som jag gillar kallas SMART vilket innefattar orden Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt. Ganska logiskt kan man tycka men ofta leder samtal till varken det ena eller andra. Bara faktumet att jag tänker SMART, ibland skriver ner bokstäverna som rubriker, som jag sedan gör stödanteckningar under, ger mig (och min hjärna) den trygghet jag behöver för att kunna få ut någonting positivt ur ett samtal och som låter mig hitta rätt formuleringar för att vända inställningen hos exempelvis en negativt laddad elev eller frustrerad förälder. (1larare.svedala.se)

Du hittar blogginlägget här.

Framgångsrika kvinnor inom teknik

Letar du efter kortare texter på engelska som lyfter fram framgångsrika kvinnor som arbetat med teknik? Då har Currys PC World och Microsoft tagit fram en sajt med 8 kvinnliga superhjältinnor!

Länk

Kanadensisk utblick

Den kanadensiska skolan är framgångsrik i ett samhälle som på vissa plan är lika det svenska. Pedagog Stockholm har skrivit ett spännande inlägg om vilka framgångsfaktorer som finns i den kanadensiska skolan.

Nya bestämmelser för överlämningar mellan skolor

1 juli trädde nya delar av skollagen i kraft. En av förändringarna är de regler som gäller vid överlämning mellan skolor.

"Överlämning av uppgifter vid övergång mellan och inom skolformer

När en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan övergår från skolformen till en annan av de angivna skolformerna ska den skolenhet som eleven lämnar till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolformen.”

Skolvärlden har skrivit en artikel om förändringarna.

Omvärldsbevakning #4

Bygg en projiceringskub Ett spännande sätt att använda projektorn för att skapa rum i rummet är att bygga en projiceringskub. Det har dom gjort på Broby förskola. Förskolebloggen i Stockholm har en beskrivning hur man kan göra.	Nya lagar Tidningen Skolvärlden har samlat några av de nya lagar som träder i kraft i samband med skolstarten. LÄNK Samling för skolan  Ändringar införs i skollagen med syfte att minska elevers upprepade eller längre frånvaro från utbildningen inom den obligatoriska verksamheten.  Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv Obligatorisk prao återinförs i högstadiet. Förslaget innebär också att omfattningen i tid av det arbetsplatsförlagda lärandet anges i det utbildningskontrakt som tecknas för en elev som går gymnasial lärlingsutbildning. En gymnasieutbildning för alla Ändringarna syftar dels till att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning, dels till att förbättra strukturen och kvaliteten på introduktionsprogrammen i gymnasieskolan. Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan Blandat annat ska det upprättas en individuell studieplan för nyanlända elever som tas emot inom skolväsendet, i högstadiet i grundskolan eller specialskolan, och vars kunskaper har bedömts, senast två månader efter mottagandet. (Skolvärlden)
Länktips för arbete om nätet Netikett och grundläggande kunskaper om internet: Internetmuseum för barn Internetmuseum Jag <3 Internet - mellanstadiet Jag <3 internet – högstadiet och gymnasiet Surfa Lungt - lärarmaterial Nosa på nätet - F-3 Upphovsrätt Var inte en bildtjuv - åk 1-6 Vad är upphovsrätt? - åk 7-9 Källkritik och källor Mikoteket - källkritik Skolverket - källkritik Internetstiftelsen - guide till källkritik Mediekompass - lektionstips Barnens bibliotek - källkritik Ekokammaren - nyheter ur olika vinklar Information och sökstrategier Mikoteket - sökteknik och sökkritik Undersök Google - lektionstips	Delaktighet i förskolan Genom att tillsammans med barnen på förskolan söka på nätet efter inspiration för kreativt skapande, så kan digitala verktyg vara en katalysator för ökad delaktighet. Med hela webben som inspiration istället för ett par pärmar i bokhyllan kan man med utgångspunkt från barnens egna tankar och idéer göra sökningar efter idéer och inspiration.Förskolebloggen i Stockolm har skrivit ett blogginlägg om detta. Länk
Få in Google Kalender i Outlook Google Kalender och Outlook är inte de bästa av vänner. Det är svårt att bjuda in och samtidigt se tillgänglighet från respektive kalender. Det troligen smidigaste sätt att arbeta med sina båda kalendrar är att ha båda synliga i Outlook. Båda blir då synliga, men man måste fortfarande gå in i Google Kalendern för att göra bokningar i den kalendern. För att se en instruktionsfilm för hur du lägger till din Google Kalender i Outlook, följ denna LÄNK. Observera att du måste vara inloggad i Googlemiljön för att se filmen. Du måste också använda Outlook-programmet och inte webbmailen, för att göra precis som på filmen.	Androidappar på Chromebooks Det har blivit möjligt att ladda ner Android-appar på våra Chromebooks, förutom vår äldsta modell som har gröna kanter.  På alla Chromebooks ska det nu finnas en ikon för Google Play. Där finns nu ett litet urval av appar att ladda ner.  De appar som finns tillgängliga inledningsvis är följande:  DayCape - tjänst för att visualisera dagens schema för elever med exempelvis autism. Är en betaltjänst som kan fås efter kontakt med Andreas. Google Keep - Google anteckningar/post-it. Google Earth - Kartprogram Lego Mindstorm - För programmering av Legorobotar. ILT Inläsningstjänst - Inläsningstjänst, med inlästa läromedel. Vektor - adaptivt matematikträningsprogram GeoGebra Classic - Matematikprogram Scratch Jr - Programmering för yngre elever Nomp - Matematikträning
Upphovsrätt och fria medieresurser   Upphovsrätten ger upphovsmännen den ekonomiska och immateriella rätten till bilder, musik och annat framställt material. Vi i skolan har vissa undantag, t.ex. kopieringsavtal och dylikt. Skolverket har tagit fram två bra guider om upphovsrätt. En gällande bilder och en om musik. För att hitta material som får användas fritt eller friare än upphovsrätten finns det både sajter som har fritt material eller material som lyder under Creative Commons. Skolverket har tagit fram ett informationsmaterial om Creative Commons som heter Creative Commons - en guide för lärare. Tips på sajter för material under Creative Commons och/eller är helt fria att använda: Bilder PixaBay Flickr Ljud/Musik Bensound Freesound Video PixaBay Videvo På alla sajter bör man titta på respektive bild/ljud/video för att säkerställa hur rättigheterna ser ut.	Ny lagstiftning rörande överlämningar 1 juli trädde nya delar av skollagen i kraft. En av förändringarna är de regler som gäller vid överlämning mellan skolor. "Överlämning av uppgifter vid övergång mellan och inom skolformer När en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan övergår från skolformen till en annan av de angivna skolformerna ska den skolenhet som eleven lämnar till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolformen.” Skolvärlden har skrivit en artikel om förändringarna.
Avhandling om att arbeta på SFI Helena Colliander har skrivit en avhandling om att arbeta som lärare på SFI."Lärare som undervisar kortutbildade vuxna inom svenska för invandrare, sfi, har ett komplext uppdrag eftersom deras elever utöver att lära sig svenska samtidigt måste lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, visar Helena Collianders avhandling." (Skolporten)Du hittar en artikel om avhandlingen på Skolporten. Där finns också abstrakt och länk till hela avhandlingen.	Padlet Padlet är en kanonbra tjänst för att låta eleverna arbeta i grupp. Det är en stor anslagstavla där eleverna kan skapa anteckningar/post-it. Det är lätt att dela ut Padlets till eleverna och det behövs inget inlogg för eleverna. Vill du läsa lite om hur du kan använda det så finns det mer att läsa på Annika Sjödahls blogg. Sofie Palm, förstelärare i Svedala, har också skrivit ett inlägg hur hon arbetar med läsförståelse med stöd av Padlet.Länk till tjänsten: Padlet.com Stort tack till Lillemor Hjort för tips!

Digital loggbok som verktyg för lärlingselever

I Malmö har man arbetat med ett projekt med att införa digitala loggböcker för formativ bedömning för sina lärlingselever på gymnasiet.

"När eleverna bara är i skolan två dagar i veckan ställs det speciella krav för att klara av att göra en formativ bedömning, uppföljning och att se till att eleverna når målen. Sådan är vardagen på Malmö Lärlingscenter för Martin Erberth, mentor för en tvåa på barn- och fritidsprogrammet." (pedagog.malmo.se)

Du hittar en artikel på pedagog.malmo.se 

Avhandling om det komplexa arbetet att undervisa SFI

Helena Colliander har skrivit en avhandling om att arbetar som lärare på SFI.

"Lärare som undervisar kortutbildade vuxna inom svenska för invandrare, sfi, har ett komplext uppdrag eftersom deras elever utöver att lära sig svenska samtidigt måste lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, visar Helena Collianders avhandling." (Skolporten)

Du hittar en artikel om avhandlingen på Skolporten. Där finns också abstrakt och länk till hela avhandlingen.

Medborgarranking via sociala medier i Kina

I flera kinesiska städer provas nu att medborgarna får poäng utifrån sin sociala status. Statusen beräknas utifrån flera variabler och påverkar och påverkas av familj, vänner och partner. ABC har skrivit en längre artikel på engelska, som dessutom drar nytta av internets möjligheterna med digital text.

Leave no dark corner heter artikeln.

Skrämmande är att den dystopiska tv-serien Black Mirror, som sänds på Netflix, har ett avsnitt som handlar om precis detta. Det finns artiklar på Wikipedia om både serien och avsnittet. Själva avsnittet hittar man på Netflix, det heter Nosedive.

Upphovsrätt och fria mediaresurser

Upphovsrätten ger upphovsmännen den ekonomiska och immateriella rätten till bilder, musik och annat framställt material.

Vi i skolan har vissa undantag, t.ex. kopieringsavtal och dylikt.

Skolverket har tagit fram två bra guider om upphovsrätt. En gällande bilder och en om musik.

För att hitta material som får användas fritt eller friare än upphovsrätten finns det både sajter som har fritt material eller material som lyder under Creative Commons. Skolverket har tagit fram ett informationsmaterial om Creative Commons som heter Creative Commons - en guide för lärare.

Tips på sajter för material under Creative Commons och/eller är helt fria att använda:

Bilder
PixaBay
Flickr

Ljud/Musik
Bensound
Freesound

Video
PixaBay
Videvo

På alla sajter bör man titta på respektive bild/ljud/video för att säkerställa hur rättigheterna ser ut.

Carl Heath

Carl Heath, som forskar om digitalisering och har fått ett statlig uppdrag om att utveckla MIK i samhället, var i Norrköping den 7 september. Han föreläste för ett regionalt nätverk av Skolchefer.

Carl är en mycket duktig föreläsare och det finns många föreläsningar tillgängliga på nätet. Här kommer ett axplock med länkar till föreläsningar.

Robotar och digitalisering i samhälle och skola

Makerspace i skolan

Vad innebär digital kompetens?

Skola för ett interaktionssamhälle

Programmering och skapande i skolan