Helén Ängsmo i Ekots lördagsintervju

Helén Ängsmo, GD för Skolinpsektionen var med i Ekots Lördagsintervju:

"Helén Ängmo gästade Ekots Lördagsintervju den 6 april. Det blev ett samtal om Skolinspektionens uppdrag, lärarnas situation och hur man skapar en likvärdig skola. " Skolinspektionen.se

Du hittar den här eller i den inbäddade spelaren nedan.
 

Skolinspektionens enkät för hösten 2018

Skolinspektionen har publicerat en sammanställning av sin omfattande enkät för hösten 2018. Enkäten visar på följande:

• Resultaten är, med några undantag, stabila sedan 2013.
• Den upplevda tryggheten i skolan och ordningen i klassrummet har försämrats något sedan 2013. Hösten 2018 uppger drygt en av tio elever i årskurs nio att hon eller han inte känner sig trygg i skolan, och nära sex av tio elever uppger att andra elever stör ordningen i klassrummet.
• Nära tre av tio elever i årskurs 9 uppger att skolarbetet är för svårt för dem, lika stor andel tycker att skolan ger dem för lite utmanande arbetsuppgifter.
• Elever i årskurs 9 är mer negativa i sina svar än de i årskurs 5 och gymnasieskolans år 2.
• Svaren indikerar att flickor i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 har en mer negativ skolupplevelse än pojkar.
• Lärarna har en mer positiv bild än eleverna, men det som bedöms lågt av elever bedöms i regel även lågt av lärare.   

En större rapport finns, samt resultat från Söderköping.

Webbinarium om källkritiskt förhållingssätt

Skolinspektionen har släppt ett webbinarium om kritiskt förhållningssätt.

"Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen om källkritiskt förhållningssätt på 30 skolor i årskurs 7–9. Under webbinariet berättade granskningsansvarige Roger Thuring från Skolinspektionen om resultaten från granskningen. Tittarna fick också möjlighet att ställa frågor till honom, Anette Holmqvist från Skolverket, Thomas Nygren, forskare vid Uppsala universitet och Maria Jersby, lärare på Karlbergsskolan i Köping."

Skolinspektionens dag

Skolinspektionens årliga konferens "Skolinspektionens dag" finns nu att beskåda i sin helhet på YouTube.

Mer info finns på Skolinspektionens hemsida.
Alla filmer hittar du på YouTube.

Undervisning om källkritiskt förhållningssätt i svenska och samhällskunskap

Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av undervisning om källkritiskt förhållningssätt. 

"Skolan har en viktig roll när det gäller att utbilda elever i ett källkritiskt förhållningssätt för att de ska kunna utvecklas till informerade och ansvarsfulla medborgare. Ett källkritiskt förhållningssätt omfattar förmågorna informationssökning och källkritik. I undervisningen finns utmaningar när det gäller att utveckla elevers förmåga att kritiskt söka, granska och värdera information i digitala och andra källor.

Granskningen har lett fram till en rapport. 

Det viktigaste som framkommit i rapporten är:
Granskningen visar att undervisningen om källkritiskt förhållningssätt i ämnena svenska och samhällskunskap behöver utvecklas så att den i större omfattning behandlar och är anpassad efter digitala medier.

• Undervisningen om källkritik i ämnet svenska fungerar väl vid nästan samtliga skolor som ingår i granskningen avseende analoga medier men är inte uppdaterad i förhållande till digitala medier.
• Undervisningen om informationssökning i ämnet svenska är inte tillräckligt omfattande och behöver utvecklas på drygt en tredjedel av de granskade skolorna.
• Undervisningen om källkritiskt förhållningssätt i ämnet samhällskunskap missar aspekter när det gäller digitala medier och internet. Undervisningen om hur webbsidor är uppbyggda och disponerade saknas på två tredjedelar av skolorna och undervisningen om risker och möjligheter med internet och kommunikation via elektroniska medier har ett alltför snävt fokus och är inte tillräckligt omfångsrik.
• Undervisningens utformning i de båda ämnena är på många skolor inte moderniserad utifrån att digitala källor är en så central informationskälla för dagens medborgare och elever.
• Undervisningen om källkritiskt förhållningssätt omfattar inte kritisk granskning av bilder i ämnena svenska och samhällskunskap på ungefär hälften av de granskade skolorna.
• Kritisk granskning av rörliga bilder i ämnena svenska och samhällskunskap saknas på tre fjärdedelar av skolorna. Eftersom digitala medier till stor del bygger på bild och rörlig bild riskerar det att lämna många elever utan tillräckliga kunskaper och förmågor för att kunna värdera den information de möter i digitala medier.

Webbinarium om Idrott och hälsa för årskurs 7-9

Skolinspektionen har släppt en webbinarium om undervisning i Idrott och hälsa i samband med att de genomfört en kvalitetsgranskning av undervisningen.

Ämnet idrott och hälsa ska se till att elever utvecklar allsidig rörelseförmåga och får intresse för att vara fysiskt aktiva och att vistas i naturen. Denna kvalitetsgranskning visar dock att rörelse och bollspel får ett större utrymme än till exempel friluftsliv och utevistelse. Kvalitetsgranskningen består dels av en bredare kartläggning av 100 grundskolor, dels av en närmare granskning av 22 skolor.

Övergångar till årskurs 7

Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av övergångar till årskurs 7. Där kommer de fram till att det finns stora möjlighet till förbättringar av överlämningarna.

"Att börja i årskurs 7 innebär en stor förändring för många elever. Det innebär ofta ett högre tempo, ändrad struktur samt högre krav på eget ansvarstagande. Dessutom är det inte ovanligt att eleverna får nya klasskamrater, flera nya lärare, ny rektor och ny elevhälsa. Det är viktigt att övergången mellan olika skolor fungerar väl för att kontinuitet och progression i lärandet ska säkras. Mottagande skola och dess lärare behöver känna till elevers kunskapsnivå samt behov och förutsättningar i övrigt. Det är också viktigt att informationen används för att anpassa undervisningen."

Det finns både en sammanfattning  rapport på inspektionens hemsida.
och en

Ny rapport från Skolinspektionen: Att motivera ungdomar tillbaka till utbildning

Ny rapport från Skolinspektionen: Att motivera ungdomar tillbaka till utbildning - En uppföljande kvalitetsgranskning av kommuners aktivitetsansvar 2018

Ungdomar utan gymnasieutbildning löper större risk att hamna i utanförskap och arbetslöshet. Det är därför viktigt att kommunerna gör aktiva insatser för denna grupp, i första hand att motivera tillbaka dem till utbildning. Ändå visar Skolinspektionens granskning att många kommuner brister i det så kallade aktivitetsansvaret.

Flertalet har förbättrat sitt arbete
Skolinspektionen har gjort en uppföljande granskning av kommuners aktivitetsansvar. Den första granskningen gjordes 2015. Skolinspektionens uppföljning visar att de deltagande kommunerna har vidtagit omfattande åtgärder för att möta de utvecklingsområden som identifierades. De flesta kommuner har tagit till sig av Skolinspektionens rekommendationer och har höjt kvaliteten i arbetet med aktivitetsansvaret.

Ofta svag styrning och verksamhet i uppstartsfas
Vad gäller resultatet från de kommuner som granskats 2018 så visar granskningen att det finns både goda och mindre goda exempel i de kommuner som ingått i urvalet. Den övergripande bilden av de nya kommuner som granskats är att arbetet brister i flera avseenden och är outvecklat samt att styrningen av verksamheten är svag. Detta trots att urvalet denna gång skett slumpmässigt, det vill säga vi har inte enbart besökt kommuner där det funnits "risksignaler". Skolinspektionen menar att det är anmärkningsvärt att arbetet i flera kommuner fortfarande uppges vara i startgroparna när lagstiftningen om aktivitetsansvar och tidigare informationsansvar funnits i flera år.

Ungdomar som saknar en gymnasieutbildning befinner sig i många fall i en mycket utsatt situation och löper en större risk än andra ungdomar att inte komma vidare i studier och att hamna i långvarig arbetslöshet. Kommunerna har därför getts ett lagstadgat aktivitetsansvar för ungdomar som inte påbörjat eller fullföljt en gymnasieutbildning. Utifrån granskningen kan Skolinspektionen konstatera att det är mycket angeläget att kommunerna skyndsamt utvecklar arbetet och styrningen av det kommunala aktivitetsansvaret.

Mer specifikt visar resultaten från granskningen av kommunerna 2018 att arbetet ofta är bristfälligt inom följande områden:
• Risk för fördröjningar i att identifiera och etablera kontakt
• Utbudet av insatser är ofta inte tillräckligt flexibelt och varierat
• Viktigt att kommunerna skyndsamt prioriterar och utvecklar styrningen av aktivitetsansvaret

Till rapporten: Att motivera ungdomar tillbaka till utbildning
Till pressmeddelandet: Otillräckligt stöd till unga utan utbildning eller arbete

Hela denna text är kopierad från Skolinspektionens nyhetsbrev.

Skolinspektionens årsrapport

Skolinspektionen har nu släppt sin årsrapport för 2017. De lyfter fram konsekvenserna av lärarbristen.

"Vår årsrapport för 2017 är en sammanställning av erfarenheter från tillsyn och kvalitetsgranskning under förra året. Rapporten visar bland annat att lärarbristen drabbar skolorna olika och att elever därmed riskerar få olika förutsättningar. Elever kan till exempel få skiftande tillgång till behöriga lärare och inte alltid ett kontinuerligt lärarstöd. 

– Vi ser att vissa skolor har svårt att ge god kontinuitet i elevernas utbildning då många lärare är obehöriga och ofta arbetar kortare tid i skolan säger Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen. Vi har också sett att lärarbristen riskerar att slå hårdare mot vissa skolor och elever, vilket är allvarligt. Det gäller även resursbristen inom andra områden, till exempel tillgång till elevhälsa och studie- och yrkesvägledare." (Skolinspektionen)

Länk till pressmeddelande
Länk till rapporten

Kvalitetsgranskning av förskolors värdegrundsarbete

Skolinspektionen har kvalitetsgranskat värdegrundsarbetet i förskolor.

"Personalen verkar för att skapa ett gott demokratiskt klimat och ett demokratiskt arbetssätt tillämpas i de flesta avseenden. Det finns goda möjligheter till delaktighet för barnen och de har stort inflytande över innehållet i verksamheten. Ett fåtal av de granskade förskolorna behöver utveckla det demokratiska arbetssättet. Endast en av dessa behöver specifikt utveckla barns förutsättningar till ett reellt inflytande, stimulera barnen att göra egna val av aktiviteter och möjlighet att förstå andra."

"Förskolecheferna behöver se till att all personal har kunskap om värdegrundsuppdraget och dess olika delar samt att det skapas en gemensam syn på hur detta uppdrag ska omsättas i praktiken. I flera av de granskade verksamheterna sker arbetet med normer och värden oreflekterat och en gemensam grundsyn saknas."

Kort sammanfattning finns här.
Rapporten i sin helhet finns här.

Slutrapport om förskolans kvalitet och måluppfyllelse

Skolinspektionen har bråda dagar och publicerar även en slutrapport om förskolan.

"Läroplanens intentioner har inte slagit igenom fullt ut. Omsorgsuppdraget får fortfarande stort utrymme i förhållande till det pedagogiska uppdraget. Och många av de granskade förskolorna har inte kunnat visa hur de tydliggör och arbetar med begreppet undervisning. Förskolecheferna klargör inte heller alltid förskollärarnas särskilda ansvar i förhållande till annan personal i arbetslaget.

På de förskolor där vi sett god kvalitet, positiva arbetssätt och få utvecklingsområden finns det fler legitimerade förskollärare. I detta sammanhang har det varit tydligt hur oroande det är med tillgången till utbildad personal. I förskolan är endast cirka 40 procent av förskollärarna legitimerade. Och en fjärdedel av personalen saknar helt utbildning för att arbeta med barn."

Länk till pressmeddelande
Länk till rapporten

Kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen

Skolinspektionen har publicerat en rapport om sex- och samlevnadsundervisningen.

"– Undervisningen är nu mer ämnesintegrerad än tidigare vilket är ett positivt resultat. Det saknas dock mål för arbetet med sex och samlevnad i stort. Undervisningen är inte alltid regelbunden och eleverna görs inte delaktiga, säger Stefanie Luthman, projektledare. En central del för att höja kvalitet är också att säkra att lärare har verktyg och kompetens. Många kan känna osäkerhet inför samtal om svåra och känsliga frågor."

Länk till pressmeddelande
Länk till rapporten

Skolinspektionsrapport om fritidshemmen

Skolinspektionen har tagit fram en rapport om undervisningen i fritidshemmen.

"– Vår bedömning är att fritidshemmen behöver utveckla undervisningen för att höja kvaliteten inom dessa områden. De brister vi sett i verksamheterna kopplar vi till en rad olika faktorer. Det handlar om rektors ledarskap, svårigheter med tillgång till behörig personal, hur lärarresursen används, samverkan mellan fritidshemmets avdelningar respektive mellan skola och fritidshem, stora elevgrupper samt materiella förutsättningar som lärverktyg och lokaler, berättar Lena Stadler." (Skolinspektionen)

Pressmeddelande HÄR
Rapporten HÄR

Forskaren och skolutvecklaren Ann S. Pihlgren argumenterar samtidigt för sex viktiga punkter för fritidshemmens utveckling:

• Kompetenshöj den befintliga personalen
• Vidareutveckla fritidslärarutbildningen
• Förstärk fritidshemsinriktningen på Skolverket
• Forska om fritidshemmets effekter på elevers lärande
• Stärk skolledar- och huvudmannakompetensen
• Uppmuntra försöksprojekt och nya lösningar på alla nivåer

Hela hennes artikel finns HÄR