Forskning: Insatser för sex- och sjuåringar ökar andel som knäcker läskoden

En fältstudie med 161 barn i 12 skolor i Skåne visar att med förhållandevis små medel går det att få stor effekt på elevers läsinlärning. Tidiga och intensiva insatser ger goda resultat.

"Under korta men intensiva pass, cirka tio minuter, tre till fyra gånger i veckan under tio veckor, genomfördes fältstudien. Vid en jämförelse med kontrollgruppen visade det sig att av de barn som arbetat med metoden "Läslust" hade 65 procent knäckt läskoden, medan motsvarande siffra för kontrollgruppen, var 19 procent."  sverigesradio.se

Studien har genomförts genom IFAU,  Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering:

"En särskild läsinlärningsmetod har positiva effekter på avkodning och bokstavskännedom för de elever i förskoleklass och årskurs 1 som har störst risk att hamna i lässvårigheter. Det visar en IFAU-rapport som redovisar resultaten från ett randomiserat fältexperiment i 12 skånska skolor. 

Elever i förskoleklass och årskurs 1 som har risk att hamna i lässvårigheter blir bättre på att känna igen bokstäver och att avkoda korta ord genom att i mycket små grupper öva på kopplingen mellan bokstäver och ljud med hjälp av flera sinnen. 

–Eleverna blir väsentligt bättre både på att avkoda ord och lära sig bokstäver med hjälp av en kort och intensiv insats, säger Jens Dietrichson som är en av rapportförfattarna. Vi bedömer effekterna som stora, till exempel i förhållande till tidigare utvärderingar av liknande insatser. I metoden får eleverna använda känseln, synen, händerna och talet i kombination för att lära sig bokstäver och ljud." IFAU.se

En svensk version finns här och den fulla rapporten på engelska här.

Metoden som används för läsinlärning i studien heter Läsklar. Den är framtagen av Anna Aldenius Isaksson. Tidningen Specialpedagogik skrev i december 2016 en artikel om metoden.

Digitalt läsande

Det pågår mycket forskning om det digitala läsandet. Viss forskning tyder på att digital läsning skapar en grundare läsförståelse. I den här artikeln, så breddas och diskuteras komplexiteten i en förändrad läsning.

"But since digital reading is still in its infancy, for many adults it’s hard to know exactly what the issues are—what’s happening to a young brain when reading online? Should kids be reading more paper books, and why? Do other digital activities, like video games and social media apps, affect kids’ ability to reach deep understanding when reading longer content, like books? And how do today’s kids learn to toggle between paper and the screen?" (KQED.com)

Strategier för läsundervisning

Sofie Palm arbetar som förstelärare i årskurs 5 och berättar i ett blogginlägg om hur hon arbetar med läsundervisning utifrån: Före läsning, under läsning och efter läsning.

"Jag har märkt att eleverna nu kan samtala och resonera kring läsningen på ett helt annat sätt än tidigare. I vårt utvecklingsarbete på skolan detta läsår läser och arbetar hela kollegiet med Pauline Gibbons bok ”Stärk språket stärk lärandet”. Jag känner då hur jag får bekräftat att jag arbetar på rätt sätt men jag får också inspiration till nya arbetssätt." (Sofie Palm)

Länk

Lässtrategier bland högpresterande

Forskning för skolan, från Skolverket, har läst en artikel av Yvonne Hallesson. Hon har tittat på högpresterande elevers lässtrategier.

"Eleverna i undersökningen anpassade sin läsning utifrån textens karaktär och vad syftet med läsningen var. En text som av eleverna betraktades som lätt läste många elever rakt igenom. Vid läsning av texter de ansåg vara svårare använde de högpresterande eleverna minst två olika lässtrategier. De strök under, läste om, antecknade eller letade svar på frågor i texten."
[...]
"En vanlig strategi bland de goda läsarna var att först läsa för att få översikt och sedan läsa om med ett specifikt syfte, till exempel att gå tillbaka till svåra avsnitt. På så vis kontrollerar de att de förstått vad de läst. I hela gruppen var det vanligt att stryka under det viktiga, men bland de goda läsarna fanns en större medvetenhet om vad och varför de strök under, såsom att ta ut det viktigaste, identifiera skribentens åsikter och hitta samband. De visade prov på väl utvecklad genremedvetenhet."
[...]
"Ett viktigt mål för skolans arbete med läsning är att göra eleverna medvetna om vilka lässtrategier som finns och hur de kan användas, menar Hallesson. Hon tror också att elevernas genremedvetenhet behöver utvecklas så att de kan anpassa strategierna till den text de läser. Av det skälet vill Hallesson slå ett slag för medvetet arbetet med genrer och genretypiska drag."

Länk

Jag har läst!

jagharläst.se är en gratistjänst på webben som uppmuntrar barn och föräldrar till läsning. Där finns förslag på utskick till föräldrar inför påsklovet/sportlovet och ett sätt att skicka in bokrecensioner till dig som lärare.

jagharläst.se