Delaktighet i förskolan

Kommunförbundet i Skåne bloggar om Barns delaktighet och inflytande i förskolan. 

"Varför ska barn och unga få möjlighet till delaktighet och inflytande? Som professionella i förskola och skola kan vi inte bara förhålla oss till frågorna utifrån att de är fastslagna i våra styrdokument, läroplan och skollag. Vi måste förhålla oss till dem som frågor om vilken typ av samhälle vi önskar nu och i framtiden. Delaktighet är på många sätt en av de mest grundläggande samhällsfrågorna och samtidigt en av samhällets stora utmaningar. Utanförskap och segregation är påtagliga fenomen i samhället (Salonen m.fl., 2019; Stigendal, 2016). Vi behöver redan i förskolan reflektera över möjliga konsekvenser av att människor ställs eller ställer sig utanför en delaktighet i samhället och hur vi kan bidra till att motverka detta."

Forskning: Insatser för sex- och sjuåringar ökar andel som knäcker läskoden

En fältstudie med 161 barn i 12 skolor i Skåne visar att med förhållandevis små medel går det att få stor effekt på elevers läsinlärning. Tidiga och intensiva insatser ger goda resultat.

"Under korta men intensiva pass, cirka tio minuter, tre till fyra gånger i veckan under tio veckor, genomfördes fältstudien. Vid en jämförelse med kontrollgruppen visade det sig att av de barn som arbetat med metoden "Läslust" hade 65 procent knäckt läskoden, medan motsvarande siffra för kontrollgruppen, var 19 procent."  sverigesradio.se

Studien har genomförts genom IFAU,  Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering:

"En särskild läsinlärningsmetod har positiva effekter på avkodning och bokstavskännedom för de elever i förskoleklass och årskurs 1 som har störst risk att hamna i lässvårigheter. Det visar en IFAU-rapport som redovisar resultaten från ett randomiserat fältexperiment i 12 skånska skolor. 

Elever i förskoleklass och årskurs 1 som har risk att hamna i lässvårigheter blir bättre på att känna igen bokstäver och att avkoda korta ord genom att i mycket små grupper öva på kopplingen mellan bokstäver och ljud med hjälp av flera sinnen. 

–Eleverna blir väsentligt bättre både på att avkoda ord och lära sig bokstäver med hjälp av en kort och intensiv insats, säger Jens Dietrichson som är en av rapportförfattarna. Vi bedömer effekterna som stora, till exempel i förhållande till tidigare utvärderingar av liknande insatser. I metoden får eleverna använda känseln, synen, händerna och talet i kombination för att lära sig bokstäver och ljud." IFAU.se

En svensk version finns här och den fulla rapporten på engelska här.

Metoden som används för läsinlärning i studien heter Läsklar. Den är framtagen av Anna Aldenius Isaksson. Tidningen Specialpedagogik skrev i december 2016 en artikel om metoden.

Skärmtid och ungas välmående

En större statistisk analys av ungas välmående, omfattande mer än 17000 unga i USA, Irland och Storbritannien visar att det INTE finns ett direkt samband mellan skärmtid och ungas välmående. Inte ens unga som använder skärm mellan en halv och två timmar innan läggdags påvisar ett sämre psykiskt välmående.

Resultaten för denna studie går stick i stäv med den generella uppfattning om skärmtids påverkan på unga som är gällande i den allmänna debatten.

Ett pressmeddelande angående studien finns här.
Studien i sin helhet finns här.

Kunskapsöversikt - Digitaliseringen i skolan – möjligheter och utmaningar

Skolverket har publicerat en kunskapsöversikt över digitalisering i skolan. Digitaliseringen i skolan - möjligheter och utmaningar.

Den här kunskapsöversikten ger en bild av hur tillgången på teknik har förändrats i skolan, hur synen på lärande förändras samt lärares och elevers möjligheter och utmaningar att använda digital teknik i undervisningen. Översikten vänder sig till alla verksamma inom förskola och skola.

Idag pratar vi mycket om att alla barn och ungdomar behöver förstå hur digitala verktyg och medier påverkar både dem själva, men också samhällsutvecklingen. Med all den information som finns tillgänglig genom de digitala medierna behöver unga idag också lära sig att hantera information och tränas i att förhålla sig kritiska till den. Både idag, men kanske ännu mer i framtiden, kommer arbetslivet att bli mer digitaliserat både i det dagliga arbetet men också för att utveckla nya idéer och innovationer. Den här kunskaps.översikten lyfter bland annat fram forskning om hur digitaliseringen påverkar lärmiljöer, lärarrollen, skolans organisation och likvärdigheten i utbildningssystemet.

Forskningssammanställning: Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet

Skolforskningsinstitutet har kommit med ytterligare en systematisk forskningsöversikt. Denna gång är ämnet "Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet".

Sammanställningen visar bland annat:

Forskningen visar att användningen av flerspråkiga elevers förstaspråk och vardagliga erfarenheter kan underlätta för eleverna, både när de ska delta i gemensamma samtal och för att förstå det naturvetenskapliga innehållet. De naturvetenskapliga begrepp som tas upp i undervisningen har utvecklats i ett sammanhang som skiljer sig från det vardagliga. Därför är det inte självklart för eleverna att använda sig av begreppen.

Forskningen visar exempel på hur läraren kan använda elevernas förstaspråk. Arbete i par eller i små grupper kan bidra till ett aktivt deltagande i klassrumsinteraktionen och ha en positiv inverkan på förståelsen, framför allt om de flerspråkiga eleverna tillåts tala sitt förstaspråk.

Forskningen visar att en koppling mellan vardags- och ämnesspråk i syfte att uppnå en varaktig och djup förståelse för ämnet kan ha ett värde. Exempel på hur en sådan koppling byggs upp kan handla om att fokusera på hur termer och begrepp hänger samman, det vill säga på tematiska mönster. Att läraren med andra mer naturvetenskapligt korrekta ord upprepar vad eleverna säger kallas revoicing, och det kan också öka kvaliteten på klassrumsinteraktionen.

 Forskningen visar att den naturvetenskapliga betydelsen av vardagliga begrepp kan vara extra svårtillgänglig för flerspråkiga elever och därmed vilseleda dem. Vad gäller argumentation framgår det att det är viktigt att undervisningen fokuserar på både själva uppbyggnaden av argumentet med tes och belägg, och på hur argumentet kommuniceras i interaktionen med en motpart.

Information
Sammanfattning
Informationsblad
Fullständig rapport 

För skola på vetenskaplig grund

Kommunförbundet Skåne har på sin skolblogg skrivit om fem lärdomar för en bättre skola på vetenskaplig grund.

De lyfter fram följande fem områden:
1. Satsa på förskolan
2. Lär känna barnen och utgå från deras kontext och deras styrkor
3. Ta hand om risktagare
4. Skapa utrymme för kollektivt lärande och kunskapsutbyte
5. Öppna för tillit

Ni hittar inlägget här.

Skolforskningsdatabaser

Är du nyfiken på aktuell forskning inom skolområdet, men har svårt att veta var du ska leta? Misströsta inte längre. Skolforskningsinsitutet har en sida på sin webbplats med tips på databaser för lärare.

Databaser för lärare

Digitalt läsande

Det pågår mycket forskning om det digitala läsandet. Viss forskning tyder på att digital läsning skapar en grundare läsförståelse. I den här artikeln, så breddas och diskuteras komplexiteten i en förändrad läsning.

"But since digital reading is still in its infancy, for many adults it’s hard to know exactly what the issues are—what’s happening to a young brain when reading online? Should kids be reading more paper books, and why? Do other digital activities, like video games and social media apps, affect kids’ ability to reach deep understanding when reading longer content, like books? And how do today’s kids learn to toggle between paper and the screen?" (KQED.com)

Avhandling om det komplexa arbetet att undervisa SFI

Helena Colliander har skrivit en avhandling om att arbetar som lärare på SFI.

"Lärare som undervisar kortutbildade vuxna inom svenska för invandrare, sfi, har ett komplext uppdrag eftersom deras elever utöver att lära sig svenska samtidigt måste lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, visar Helena Collianders avhandling." (Skolporten)

Du hittar en artikel om avhandlingen på Skolporten. Där finns också abstrakt och länk till hela avhandlingen.

Carl Heath

Carl Heath, som forskar om digitalisering och har fått ett statlig uppdrag om att utveckla MIK i samhället, var i Norrköping den 7 september. Han föreläste för ett regionalt nätverk av Skolchefer.

Carl är en mycket duktig föreläsare och det finns många föreläsningar tillgängliga på nätet. Här kommer ett axplock med länkar till föreläsningar.

Robotar och digitalisering i samhälle och skola

Makerspace i skolan

Vad innebär digital kompetens?

Skola för ett interaktionssamhälle

Programmering och skapande i skolan

Inrutad pedagogik – serietidningen som verktyg i skolan

Webbtidningen Venue som lyfter fram aktuell forskning inom skolområdet har kommit med en ny artikel.

Serietidningar i skolan gör det möjligt för elever att arbeta med handling och känsla i berättelser och visar hur lärares och elevers personliga erfarenheter med serier bidrar till klassrumsarbetet, skriver Lars Wallner, LiU, i Venue.

LÄNK

Nyfiken på AI?

Max Tegmark, matematiker och expert på AI hade i somras ett spännande sommarprat som lyfter fram framtiden för AI.

LÄNK

Att utveckla arbetet med lek på fritidshem

Lina Lago och Helene Elvstrand har skrivit en artikel om lek på fritidshemmet till nättidskriften Venue.

"Lek är något som är centralt för fritidshemmets verksamhet och som har en stark tradition men som ibland tas för given och därför blir oreflekterad. Genom att arbeta aktivt med lek så har vi tillsammans varit tvungna att ifrågasätta våra förgivettaganden om lek och därmed kunnat utveckla arbetet med lek. I denna artikel beskrivs erfarenheterna från ett aktionsforskningsprojekt i vilket fritidspedagoger/lärare i fritidshem på Grebyskolan och forskare från Linköpings universitet tillsammans har arbetat med att utveckla lek i fritidshem."

Länk

Lässtrategier bland högpresterande

Forskning för skolan, från Skolverket, har läst en artikel av Yvonne Hallesson. Hon har tittat på högpresterande elevers lässtrategier.

"Eleverna i undersökningen anpassade sin läsning utifrån textens karaktär och vad syftet med läsningen var. En text som av eleverna betraktades som lätt läste många elever rakt igenom. Vid läsning av texter de ansåg vara svårare använde de högpresterande eleverna minst två olika lässtrategier. De strök under, läste om, antecknade eller letade svar på frågor i texten."
[...]
"En vanlig strategi bland de goda läsarna var att först läsa för att få översikt och sedan läsa om med ett specifikt syfte, till exempel att gå tillbaka till svåra avsnitt. På så vis kontrollerar de att de förstått vad de läst. I hela gruppen var det vanligt att stryka under det viktiga, men bland de goda läsarna fanns en större medvetenhet om vad och varför de strök under, såsom att ta ut det viktigaste, identifiera skribentens åsikter och hitta samband. De visade prov på väl utvecklad genremedvetenhet."
[...]
"Ett viktigt mål för skolans arbete med läsning är att göra eleverna medvetna om vilka lässtrategier som finns och hur de kan användas, menar Hallesson. Hon tror också att elevernas genremedvetenhet behöver utvecklas så att de kan anpassa strategierna till den text de läser. Av det skälet vill Hallesson slå ett slag för medvetet arbetet med genrer och genretypiska drag."

Länk

Yrkesdidaktik

Lärarförlaget har utkommit med en bok om yrkesdidaktik som handlar om didaktik inom yrkesutbildning. Forskning i praktiken - en blogg om skolforskning, från Stockholms kommun, har skrivit ett inlägg om boken.

"I december 2017 utgav Lärarförlaget antologin ”Yrkesdidaktiken mångfald” som är resultat av ett flerårigt samarbete kring en forskarskola i yrkesämnenas didaktik mellan olika lärosäten i Sverige, vilket inbegriper Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Karlstad universitet, Södertörns högskola, och med Stockholms universitet som värd. Forskarskolan startade hösten 2011 och var ett led i regeringens satsning att öka antalet yrkeslärare med forskarutbildning."

Länk

Fjärrundervisning

ifous har tagit fram en rapport om fjärrundervisning i grundskolan. Rapporten visar på stora möjligheter med fjärrundervisning, men också en del hinder. Den lyfter också fram vikten av huvudman och rektors arbete om fjärrundervisningen ska bli lyckosam. Det krävs också fortsatt forskning på områden för att få mer kunskap om hur det påverkar lärandet.

Länk till sammanfattning.

Avhandling om elevers engagemang i skolan

Helena Andersson har strax innan jul skrivit en avhandling om elevers engagemang i skolan.

"– Jag har utforskat vad elever upplever som engagerande i skolan. Vad gör dem engagerade, vilka framgångsfaktorer och förklaringar finns det till elevers engagemang i skolan?"

De viktigaste resultaten är:
"– Att merparten av eleverna är engagerade i skolan, på flera plan och olika sätt. Vad som skapar engagemang är enligt elever och lärare, känsla av sammanhang och tillhörighet, framtidstro och goda relationer med lärare och kamrater."

Artikel finns HÄR
Avhandlingen finns HÄR

Hur vi lär oss vs. Hur vi tror att vi lär oss

Lukas Korndfeld, vår skolpsykolog, rekommenderar en föreläsning om skillnaderna mellan hur lärande går till och hur vi intuitivt tänker att lärande går till.

Föreläsningen är ca en timme lång och finns på YouTube, HÄR eller i spelaren nedan.

Bedömningsmatriser

Kristina Persson bloggar i Svedala. Hon har berättat om hur hon använder bedömningsmatriser för att arbeta formativt vid skriftliga prov.

"Innan eleverna skrev provet  gick jag igenom varje uppgift kopplat till matrisen. Jag förklarade och förtydligade vad som krävdes för att nå de olika kvalitativa nivåerna. Eleverna hade sedan även matrisen som stöd när de gjorde uppgifterna på provet och kunde gå igenom uppgiften och göra en självbedömning i matrisen innan de lämnade in. När eleverna fick tillbaka bedömningsmatrisen hade jag även skrivit till på några uppgifter vad det var som skulle finnas med i deras svar på uppgifterna." (Kristina Persson, Förstelärare bloggar)

Hon hänvisar också till en artikel på "Forskning för skolan" som Skolverket har.

"I en bedömningsmatris uttrycks förväntningar på elevuppgifter genom kriterier och beskrivningar av kvalitativa nivåer. De kan används som bedömningsstöd av läraren när komplexa uppgifter skall bedömas men de kan även användas av eleverna i arbetet med uppgiften." (Skolverket)

Kristina blogg är HÄR
Skolverket sida om bedmömningsmatriser HÄR

Utelek i förskolan kan stärka koncentration och lärande

En norsk studie visar på stora fördelar med utomhusvistelse i yngre åldrar. Studien visar också på att förskolevistelse kan stärka barns förmåga till koncentration.

Länken är på norska, men det finns en inbyggd översättare i webbläsaren Google Chrome som kan göra det lite lättare att läsa. Även fast översättningen inte blir helt lätt. Se bilden till höger för att hitta översättningsknappen.

LÄNK