Lär sig inte ungar som använder skärm nåt?

I senaste numret av Skolvärlden fanns en artikel om digitalisering.

Artikeln lyfter fram flera sidor, bland annat att utvecklingen drivs av företag som omsätter stora pengar på digitalisering. Som motpol till det bör man veta att den svenska digitalisering är utredd av Regeringen, både i en stor digitaliseringsstrategi och digitaliseringsstrategin för skolväsendet.

Artikeln avslutas med att betona lärarens roll i undervisningen:

"- En klok lärare och ett klokt undervisningsupplägg kan förändra och förbättra undervisningen. Det innebär att när det passar skulle man kunna använda en digital teknik för att genomföra en lektion på ett bra sätt. Men då är det inte tekniken som förändrar eller förbättrar undervisningen, utan det är de pedagogiska tankarna kring hur man använder teknik. Teknik lanseras ofta som att det kan lösa ganska komplexa problem som finns i undervisningen – och det är väldigt få studier som har visat att det skulle vara möjligt, säger Catarina Player-Koro."

Några veckor senare kunde vi läsa, även denna gång i Skolvärlden, en artikel om läsning på digitala medier: Forskning: Elever presterar sämre när de läser på skärm. 

Artikeln baserar sig på en meta-analys av studier om läsförmåga på skärm respektive på papper. Du kan hitta hela den vetenskapliga artikeln här:Delgado, P., Vargas, C., Ackerman, R., & Salmerón, L. (in press) Don't throw away your printed books: A meta-analysis on  he effects of reading media on comprehension. Educational Research Review.  Artikeln är entydig i att när det gäller informationstexter, ex. läroböcker, artiklar, så läser eleverna betydligt bättre på papper. Studierna har dock inte tagit hänsyn till tekniska hjälpmedel, som exempelvis talsyntes, inlästa böcker, varför det bara går att dra slutsatser om "ren" läsning. Effekten är tydlig men inte stor, .21 (för er som läst Hattie...) Det motsvarar ungefär en skolåldersskillnad i läsningen på 8 månader.

Om eleverna ska läsa på skärm finns det några faktorer som gör läsningen bättre:

"An encouraging finding from Lauterman and Ackerman (2014) and Sidi et al. (2017) is that simple methodologies (e.g., writing keywords summarizing the text, framing the task as central) that engage people in in-depth processing make it possible to eliminate screen inferiority, in terms of both performance and overconfidence, even under a limited time frame. Together, these findings strongly suggest that pedagogy should play a significant role in identifying individual differences and guiding students to develop skills they miss that support a thoughtful approach to digital information, even when the task design seems to indicate the legitimacy of shallow processing" Delgado, P., Vargas, C., Ackerman, R., & Salmerón, L. (in press) Don't throw away your printed books: A meta-analysis on  he effects of reading media on comprehension. Educational Research Review. 

Det viktiga är således att hur läraren bygger upp och planerar för arbetet med en text är det som är mest centralt. En väl konstruerad uppgift kan radera ut den negativa effekten av att läsa på skärm.

Utöver detta kunde vi i lördags läsa i Svenska Dagbladet följande artikel: Hjärnforskare varnar: Skolan digitaliseras i blindo (Bakom betalvägg) den finns även citerad i sin helhet här: LÄNK

Torkel Klingbergs huvudtes är att med digitala verktyg skapas distraktioner och arbetsminnestjuvar:

Decennier av kognitiv forskning om hjärnans funktion, som jag själv också bidragit till, visar hur distraktioner och simultanutförande har en negativ inverkan på koncentrationsförmåga, problemlösningsförmåga och inlärning. Orsaken är hjärnans begränsade förmåga att hålla relevant information i huvudet, något som kallas arbetsminneskapacitet. Så snart du försöker göra två kognitivt krävande uppgifter samtidigt går prestationen på varje uppgift ned. Varje irrelevant distraktion påverkar ditt arbetsminne och koncentrationsförmåga vilket leder till att inlärningen försämras.

Han lyfter även fram forskning som pekar på att anteckningar gjorda med penna är bättre än med tangentbord och andra exempel som visar på fördel med analogt lärande.

Med tanke på att Torkel Klingberg själv varit med och tagit fram den adaptiva matte-appen Vektor, så reagerar i alla fall jag på att artikeln inte hittar något positivt med digitala verktyg. Textbearbetning av långa texter har exempelvis revolutionerats med ordbehandlare. Digitala hjälpmedel som stavningskontroll, talsyntes och grammatikstöd är helt otillgängliga för elever som har läs/skriv-svårigheter om de skriver på papper.

Viktigt att ta med sig från alla dessa artiklar är:
- Lärarens roll är avgörande för att tekniken används vid rätt tillfälle.
- Lärarens roll är avgörande för att tekniken används till rätt uppgifter.
- Att säkerställa att eleverna är "on-task" är än viktigare när digitala verktyg finns tillgängliga.